Ruda under ett sekel

Bok av Ingemar Gustavsson Boken är slutsåld Info:  Ingemar tel 0491-222 73 Sven-Allan tel 0491-225 78

Från det första avsnittet i boken

Det första livstecknet i Ruda. 

När uppträder de första livstecknen i Ruda och vad kan ha lockat människor hit? Vid schaktningsarbete i grusbacke vid järnvägsstationen har hittats, på 1,5 meters djup, en elegant båtformad yxa, samt en med hålegg försedd yxa och mejsel. Även en spjutspets av sten blev funnen i en åker alldeles i närheten av denna grusbacke. Dessa föremål tillhörde den s.k. båtyxkulturen, vars blomstringstid inföll under tiden 2000-1700 f. Kr. Detta torde vara ett första livstecken i Ruda. Det betyder troligen inte att det fanns någon form av bebyggelse här då, utan förmodligen handlar det om rester efter kringvandrande folk.

Vad man däremot vet är att det funnits bybebyggelse i både Högsby och Långemåla vid denna tid och också långt före, kanske flera tusen år före Kristus, enligt uppgift i "Högsbyboken". När man sedan kommer in i bronsåldern, som ersatte stenåldern, som man anser slutade omkring 1.500 år f.Kr, finner man ett antal rösen inom Högsbyområdet och här finns det också rösen i Ruda.

Under medeltiden kan man finna Ruda omtalat för första gången. Det finns omnämnt som Rudw 1441 och har betydelsen "röjning". I 1545 års-jordebok finns upptecknat fem hela hemman. Två är skattehemman, två frälse- och ett kronohemman. Samma antal hemman redovisas år 1600, då Ruda upptages under "bötte skoghs" fjärding i jordeboken.

I 1622 års boskapslängd återfinns tre bönder från Ruda. Jöns, Peder och Nils. Den 14/10 1669 sägs i domboken Per Börjesson ha ett hemman, där han sår 6 tunnor och har äng till 16 nöt. I reduktionsjordeboken år 1686 återfinner vi de fem hemmanen.

 År 1774 sker en delning av alla ägor: "samfälle eller i tegskifte varande åkrar och ängar". Lantmätaren mäter bredden på deras tegar och får som resultat följande:

I akten 1774 namngivs de olika teglagen. Dalsgärdet, Getåkrar, Leigdra, Bredbråten, Känekärs, Galgegrinds åkrar, Lyckesstånden, Räjåkrarne, Tiärgrope-stycken, Twäskiften o.a.

Efter 1774 års delning föl,jer långa processer under många år och den nydelade åkerjorden synes ej kunna tillträdas, utan man förblir vid sina gamla innehav. Ruda var en oregelbunden enkel radby vid 1700 talets början. Vid laga skifte 1912 är den gamla boplatsen försvunnen. Alla fem hemmanen har sammanslagits under en ägare. I nordvästra hörnet av bytomten ligger en herrgård på en rymlig gårdstomt med boningshus och två flyglar som vänder ryggen åt den trelängade uthusplanen.

"Holmen i Högsby" omtalas 1498. I 1545 års jordebok finns en frälse landbo på ett helt hemman i Holmen; likaså i jordaboken år 1600. År 1681 förmedlades detta frälsehemman till ett halvt. Det hade 4 tunnor åker och 8 häckar äng.

Vid laga skiftet över Ruda, Holmen, Libbeböle och Åsebo 1912 var Holmen ett kvarts mantal frälse och tillhörde J. Björneström. Inom Ruda finns tre större avsöndringar, "Nymåla, Blomstermåla och Rävmålstorpet".

 De båda sistnämnda ingår i det laga skifte över Ruda, Holmen, Libbeböle och Åsebo 1912, medan den avsöndrade lägenheten Nymåla hade ett eget skifte 1909. I lagskifteskartan 1912 finns dessutom flera avsöndringar, av vilka 12 anges som "Lägenheten Ruda stationssamhälle".